StegVis

StegVis är den svenska versionen av livskunskapsprogrammet Second Step som riktar sig till förskola och skola. Programmet lär barn viktiga sociala färdigheter och främjar deras emotionella kompetens. StegVis syftar till att förebygga aggressivt beteende och lägga en grund för ett gott socialt samspel. Sociala och emotionella färdigheter kan läras och tränas på liknande sätt som andra färdigheter. Genom StegVis ska barnen bli bättre på att förstå och komma överens med sig själva och andra, bättre på att förstå och lösa sociala problem och använda sociala färdigheter, samt att kunna hantera ilska. Med hjälp av detta program kan hem och förskola/skola/fritids mötas kring önskvärda normer och värderingar. Programmet är pedagogiskt upplagt och lätt att använda och samtidigt uppbyggt på en gedigen teoretisk grund och i ett flertal studier vetenskapligt prövat med positiva resultat.

Ursprung och forskning
Förankring/implementering
Vanliga frågor och svar

StegVis för olika åldersgrupper

För 4-6 åringarna i förskola och förskoleklass

För 7-8 åringarna i ettan och tvåan

För 9-10 åringarna i trean och fyran

" Kolla!" För 12-15 åringarna i sexan till nian

Vad är social kompetens?

Social kompetens handlar om:
Samarbete – kunna dela med sig, hjälpa andra, följa regler och direktiv
Empati – kunna se saker från andras perspektiv och förstå hur andra har det, visa omtanke och respekt för andras känslor och synpunkter, inlevelse och medkänsla
Positiv självhävdelse – kunna hävda egna uppfattningar och rättigheter på ett tydligt och positivt sätt. Ta initiativ, presentera sig och kunna stå emot grupptryck
Självkontroll – kunna använda tankarna för att få kontroll över känslorna
Ansvarstagande – kunna hålla avtal och överenskommelser, visa respekt för andras egendom och andras arbete
Varför är detta viktigt?

Den kanske viktigaste kunskapen barn lär sig under barndomen är att förhålla sig till andra. De alla flesta arbetsplatser och uppgifter i livet kräver en hög grad av social samarbetsförmåga. En barn/elevgrupp med en väl utvecklad social och emotionell kompetens har större möjlighet att koncentrerat och med färre störningar ägna sig åt lärande. För att utgöra ett komplement till hemmets fostran. För att förebygga uppkomsten av problembeteende och ge alla barn/elever bättre möjligheter att inkluderas i gemenskapen och få kamrater. För att skapa en arbetsmiljö som är mänskligare och hälsosammare både för barn/elever och för personalen i förskola och skola. För att medverka till skapandet av en mänskligare och fredligare värld.
Förskolan och skolan har som uppgift att utveckla barnens sociala och emotionella kompetens. Ur läroplanerna kan man läsa att man ska utveckla färdigheter som öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Barnen ska kunna ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation och vilja hjälpa andra. De ska också kunna upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor. Barnen ska ha förståelse för alla människors lika värde och ta avstånd för förtryck och kränkande behandling.

Om StegVis

StegVis bygger på en gedigen teoretisk grund. De områden som behandlas är områden som den moderna forskningen pekar på i utvecklingen av social kompetens och för att förebygga aggressivt beteende. Dessa områden representeras i programmet av empatiutveckling, impulskontroll, sociala problemlösningsstrategier och ilskehantering.

StegVis har också en gedigen strategi för hur sådana färdigheter lärs in på bästa sätt: 1. en uppvärmningsövning som fokuserar på den färdighet man arbetar med, 2. en berättelse med diskussion för att introducera tankegångarna 3. rollspel eller praktiska aktiviteter för att öva färdigheten 4. överföring av färdigheterna till förskolegruppens eller klassens vardagliga situationer.

StegVis utvecklar elevernas språk för känslor och socialt samspel. Språket är centralt i social och emotionell färdighetsträning. Barnen behöver ord för att kunna tänka och reflektera över sig själv och andra, men också för att kunna kommunicera. Till de olika färdighetstemana finns sk. nyckelbergrepp som barnen lär sig. Programmet ger också personalen i arbetslaget ett gemensamt språk och tankesätt för det sociala och emotionella lärandet.

StegVis ger pedagogen en systematik i det sociala och emotionella lärandet. Social kompetens lärs, precis som andra skolämnen, genom att börja med de grundläggande beståndsdelarna för att sedan övergå till mer komplexa färdigheter. StegVis fokuserar på en sak i taget. Inriktningen är proaktiv, dvs. inriktad på att skapa färdigheter och strukturer som förhindrar problem, istället för reaktiv, dvs. inriktad på åtgärder för att behandla problem.

StegVis riktar sig till hela barngruppen. Detta för att öka alla barns sociala kompetens och klimatet i hela förskolegruppen/skolklassen. Programmet pekar inte ut de barn som har de största svårigheterna. Dessa barn tjänar på att hela gruppklimatet blir bättre. Barn lär sig av andra barn och de lär sig färdigheter genom att dela vardagen med de som kommit lite längre.

StegVis är internationellt. Programmet heter i sin ursprungsversion "Second step" och utvecklades av den ideella organisationen Committee for Children i Seattle, USA. Den engelskspråkiga versionen används också i Kanada och i Storbritannien. Programmet finns vidare i Norge (Steg for steg), Danmark (Trin for Trin), Tyskland (Faustlos), Japan (Sekando Suteppo), och på Island (Stig af stigi). En spanskspråkig version av Second Step finns och programmet finns också översatt till finska och slovakiska. I Norge och i Danmark används programmet i över 70% av alla grundskolor. I Danmark används det i över hälften av alla förskolor. Ett internationellt nätverk (Peace Across Borders) för utveckling av programmet finns mellan dessa länder.

StegVis är relativt användarvänligt. Programmet ger tydliga anvisningar till pedagogen om hur arbetet läggs upp. StegVis bygger på fotoplanscher med noggranna stödanvisningar till läraren på baksidan. Utförligt vägledningshäfte finns också. Efter en utbildningsdag ska pedagogen själv kunna använda materialet. Viktigt är dock att pedagogen har insikt och medvetenhet om vilka färdigheter arbetet med programmet strävar att lära barnen.

StegVis omfattar hela skol/förskoledagen. Social kompetens kan inte läras ut med hjälp av en begränsad lektion en gång i veckan. Programmet kopplas till och genomsyrar hela skol/förskoleveckan. Föräldrasamarbetet är också en väsentlig del av programmet. Lektionen är för fokusering och resten av veckan är för praktisering.

Programmet är utvärderat genom flera undersökningar i USA och Tyskland, vilka visar på goda resultat med minskat aggressivt beteende och mer prosocialt beteende jämfört med skolklasser som inte haft programmet. Den norska versionen Steg for Steg är utvärderad med liknande resultat i en undersökning och en ny större undersökning vid Hemilcentret i Bergen. Programmet har också fått ett stort antal prestigefyllda utmärkelser (se www.cfchildren.org). Man kan hävda att StegVis har en god evidensbasering.

StegVis utvecklar både eleverna och pedagogerna. Genom användandet av StegVis utvecklar även läraren sin kompetens i att arbeta med det sociala och emotionella lärandet. Lärare i stadsdelen Spånga/Tensta som intervjuats av företagshälsovårdsföretaget Kvalita, beskriver att de fått en ökad medvetenhet om hur det egna beteendet påverkar, hittar nya ingångar till barnet, avvaktar och inväntar mer istället för att själva tillrättalägga, hittat ett språk för problemlösning, blivit tydligare, använder oftare jag-budskap.

StegVis i Sverige ges ut av den danska ideella föreningen Cesel och är översatt och anpassad till svenska förhållanden av leg psykologerna Björn Gíslason och Lars Löwenborg som även har som uppdrag att stötta implementeringen av programmet i Sverige. Programmet kan inhandlas via www.nyponforlag.se. Information om programmet och information om utbildning fås via www.gislasonlowenborg.com eller gislason@telia.com telefon 08-6680206

StegVis tre huvudområden:

Empatiträning

Barnen får lära sig att definiera olika känslor som glädje, ledsnad, ilska, förvåning, rädsla, avsmak och förvirring/osäkerhet. Empatiträningen handlar vidare om likheter och skillnader vad gäller andras känslor, att känslor och uppfattningar kan förändras, att förutse känslor, vad som är avsiktligt och vad som är en olycka, att förstå orsak och verkan, att önskningar och preferenser kan förändras, vad rättvisa är, att visa omsorg, att lyssna aktivt, att acceptera olikheter, ambivalens och att uttrycka sig med jag-budskap.

Impulskontroll och problemlösning

Barnen får lära sig en problemlösningsmodell i flera steg som innefattar att förstå, utforska och formulera olika sociala problem, generera lösningar, välja och tillämpa lösningar samt att utvärdera lösningar. Denna del handlar vidare om lösningsstrategier och färdigheter som att dela, turas om, byta, ignorera, vänta, timing, uppmärksamhet, att avbryta artigt, förutsättningar för lek och spel, be om lov och acceptera, ursäkt och gottgörelse, hålla löften, föra samtal, hantera skvaller, ta ansvar för sina handlingar, motstå press och motstå stöld.

Självkontroll

Barnen får lära sig uppmärksamma tecken på ilska, vad som tänder ilskan, yttre och inre tändare av ilskan, att stanna upp, avslappningstekniker, tala högt och tänka positivt och att tänka efter. Vidare arbetar man med temana: ej slå tillbaka, när man blir retad, när andra tar något, att ta ett nej, våld och fredliga alternativ, att ta kritik, självhävdelse, att acceptera konsekvenser, undvika slagsmål, att ställas utanför, att hantera besvikelser, att hantera beskyllningar och att framföra klagomål.

Hur används StegVis?

Cirka en halvtimme i veckan samtalar barnen under lärarens/pedagogens ledning kring en situation som visas på en fotoplansch. Barnen uppmanas att leva sig in i de olika situationer som beskrivs på fotoplancherna, lära sig sociala och emotionella färdigheter och sedan komma med olika förslag på hur det går att förhålla sig till och hantera dessa situationer. Barnen får värdera olika problemlösningsförslag och försöka finna goda lösningar som de sedan ska omsätta i konkreta handlingar.
Färdigheter och problemlösningsstrategier prövas sedan i rollspel tillsammans med läraren/pedagogen. De sociala handlingsmöjligheter som man i samtalen kommer fram till som lämpliga, övas sedan och förstärks under veckan genom gemensam uppmärksamhet från barnens och de vuxnas sida. I vägledningshäftet finns en noggrann beskrivning av uppläggning och genomförande, och lektionerna är så systematiskt uppbyggda att det är möjligt att starta arbetet efter en endagskurs.
Upp

Ursprung och forskning

Programmets ursprung

StegVis är en översättning och bearbetning av det amerikanska programmet Second Step, som utvecklats av den ideella organisationen Committee for Children i Seattle, USA. (www.cfchildren.org). Programmet är forsknings- och teoribaserat och bygger till stor del på kognitiva teorier. Det har prövats, utvärderats och systematiskt dokumenterats.
Second Step har fått stor internationell spridning på grund av att det är systematiskt och logiskt uppbyggt och lätt att använda. Programmet finns i våra grannländer Norge (Steg for Steg) och Danmark (Trin for Trin) och har där snabbt blivit omtyckt och fått en mycket stor spridning. Både i Norge och Danmark används programmet i ca 70 % av grundskolorna. Ett stort antal förskolor använder också programmet i dessa länder.
StegVis i Sverige ges ut av Specialpædagogisk forlag i Danmark och är översatt och anpassad till svenska förhållanden av psykologerna Björn Gíslason och Lars Löwenborg som även har som uppdrag att stötta implementeringen av programmet i Sverige. Översättningen bygger på den danska versionen Trin for Trin, som utvecklats av den ideella föreningen CESEL (Center for Social og Emotionel Læring).
Information, implementering och utbildningar vad gäller StegVis i Sverige organiseras genom Gíslason&Löwenborg. På denna hemsida finns information om programmet och information om kurser och utbildningar.

StegVis internationellt:

•Second Step - USA, Kanada - www.cfchildren.org
•Steg for steg - Norge - www.prososial.no
•Trin for Trin - Danmark - www.cesel.dk
•Faustlos - Tyskland - www.faustlos.de
•Sekando Suteppo - Japan - www.cfc-j.org
•Stig af stigi - Island - www.reynismenn.is
•StegVis - Sverige - www.gislasonlowenborg.com
•Askeleittain - Finland - www.askeleittain.fi
•Srdce Na Dlani - Slovakien - www.fphil.uniba.sk
•Tulleriit - Grönland - www.inerisaavik.gl
•Second Step - England - www.secondstep.org.uk
•žingsnis po žingsnio – Litauen - www.pvc.lt
•Segundo Paso - Guatemala, Venezuela, El Salvador - www.seccatid.gob.gt
•Hengaw be Hengaw - Kurdistan (Irak) - www.komak.nu

SEL - Socialt och emotionellt lärande – hjälper det?

Inom skolan och förskolan har man av olika orsaker börjat introducera program för socialt och emotionellt lärande (SEL). En typ av orsaker till detta har att göra med beteendeproblem som finns bland barnen. Det kan handla om våld, aggressivitet, bristande uppmärksamhet, tillbakadragenhet, konflikter, mobbning, allmän stökighet etc. En annan typ av orsaker har att göra med att skolan vill kompensera för att barn i dag lever under andra förhållanden än bara för några decennier sedan. Familjens stabilitet är inte densamma idag som tidigare. Barn får på gott och ont anpassa sig till nya familjebildningar. Den ekonomiska pressen är större på många familjer och kräver långa arbetsdagar. Den uppmärksamhet som tidigare fanns i grannskapet och hos släktingar är inte lika närvarande idag. Barn möter färre vuxna utanför skolan. Barn exponeras i allt högre grad av olika media som stödjer negativt och skadligt beteende. Olika stödfaktorer i samhället har decimerats. En tredje typ av orsaker är den ökande kunskapen om betydelsen av social och emotionell kompetens. Den har betydelse för övriga studieresultat, fysisk och psykisk hälsa, avgörande för framgång i livet, efterfrågad av arbetsgivare, partnerval, familjebildning och uppfostran av egna barn. En fjärde orsak är att det idag finns kunskaper om hur detta lärande kan ske och ett utbud av väl konstruerade program för detta ändamål.

Forskning om SEL - program i stort

En stor mängd forskning har gjorts angående dessa program och två viktiga frågor som ställs är: Hjälper de? och Under vilka förutsättningar hjälper de? Forskning tyder på att program av god kvalitet genomförda på ett professionellt sätt ger klara förbättringar på en rad områden. Zins, Weissberg och O'Brian vid CASEL sammanfattar resultaten efter en genomgång av forskningen inom området. Här följer några av resultaten:

Attityder
Beträffande elevers attityder, har man funnit förbättrade etiska attityder och värderingar, starkare erkännande av demokratiska värderingar, bättre känsla av samhörighet, positivare attityder för skolan och lärandet, högre skolmotivation och studiemålsättningar, större tillit och respekt för lärare, bättre hanterande av stressituationer i skolan samt ökad förståelse för konsekvenser av beteende.

Beteende
Beteendemässiga resultat är ett mer prosocialt beteende, mindre frånvaro och avstängningar, bibehållen eller förbättrad uppmärksamhet, större beredskap att finna egna inlärningssätt, minskad aggression, störande beteende och våld, mindre fientligt argumenterande; lägre grad av uppförandeproblem; bättre konfliktlösningsfärdigheter, bättre deltagande i klassrumsarbetet och större engagemang, större ansträngningar att prestera, bättre gjorda hemläxor, samt bättre beteende vid övergångar mellan olika aktiviteter. Man har också hos äldre elever funnit minskat användande av droger, tobak och alkohol, samt mindre kriminellt beteende. Forskningen visar också på ett större deltagande i positiva aktiviteter (sport etc.).

Prestationer
Då det gäller studieprestationer, visar forskningen på förbättrade färdigheter i matematik, språk, estetiska ämnen och samhällsorienterade ämnen, förbättrade prestationer över tid, bättre poäng på prov, högre fonetisk medvetenhet, förbättrade färdigheter i studieteknik, bättre problemlösning och planering samt ett förbättrat icke-verbalt resonerande.

Forskning om Second Step (StegVis)

Second Step-programmet har utvärderats i tre amerikanska undersökningar: Grossman, D. C. med flera, University of Washington 1997, gjorde en observationsstudie av beteende i tolv skolor, och jämförde klasser som arbetade med Second Step med kontrollklasser före, två veckor efter programmet och efter sex månader. Resultaten tyder på att fysisk aggression minskar från hösten till våren bland elever i Second Step-klasser. Bland elever i kontrollgruppen som inte hade programmet ökade den fysiska aggressionen under samma period. Sex månader senare hade eleverna i Second Step-klasserna fortsatt lägre grad av aggression. Fientliga och aggressiva kommentarer minskade också över året i Second Step-klasserna, medan de ökade i kontrollklasserna. Vänskapligt beteende ökade från hösten till våren i Second Step-klasserna, men förändrades inte i kontrollklasserna. Sex månader senare behöll eleverna i Second Step-klasserna deras högre grad av positiv interaktion. ("Effectiveness of a Violence Prevention Curriculum Among Children in Elementary School: A Randomized Controlled Trial." Journal of the American Medical Association, 277, 1605–1611.)

McMahon, S. D., m.fl. (2000) gjorde en utvärdering av programmet Second Step som genomfördes med 109 förskolebarn från låginkomstfamiljer i storstadsområden. Barnen visade ökad begreppskunskap i sociala färdigheter och en observerad minskning av fysisk aggression, verbal aggression och störande beteende. ("Violence Prevention: Program Effects on Urban Preschool and Kindergarten Children." Applied and Preventive Psychology, 9, 271–281.)

Frey, K. S., Nolen, S. B., Van Schoiack-Edstrom, L., och Hirschstein, M. (2001) studerade fler än tusen andra- till femteklasselever. Eleverna visade på förbättrad social kompetens i programskolorna jämfört med kontrollskolorna. Second Step-deltagarna krävde mindre vuxeningripanden, uttryckte mindre fientlighet och valde i högre utsträckning rättvisa målsättningar för sig själva och andra. ("Second Step: Effects on Social Goals and Behavior." Paper presented at the annual meeting of the Society for Prevention Research, Washington, DC.)

I Norge har en undersökning av den norska Second Step-versionen "Steg for steg" gjorts av Bente Granberg 1999. Denna studie visade på en minskning av fysisk och verbal aggression och ökad positiv samvaro. De positiva relationerna mellan barnen ökade och de blev bättre på problemlösning. Lärarna blev bättre rollmodeller och fick mer tid till vägledning och använde mindre tid till konfliktlösning. ("Læring av sosial kompetance og sociale færdigheter gjennem undervisningsprogrammet Steg for Steg." Universitetet i Oslo, Det utdanningsvitenskapelige fakultet, Pedagogisk forskningsinstitut.)

I Tyskland har den tyska Second Step-versionen "Faustlos" utvärderats av Schick, A. & Cierpka, M. (2003). 21 skolor ingick i studien som visade på signifikant minskning av ångestfyllt, depressivt och socialt tillbakadraget beteende bland eleverna. I kontrast ökade det ångestfyllda och depressiva beteendet i kontrollgrupperna. ("Faustlos: Evaluation eines Curriculums zur Förderung sozial-emotionaler Kompetenzen und zur Gewaltprävention in der Grundschule. Kindheit und Entwicklung", 12(2), Kindheit und Entwicklung Journal 100-110.)

SEL-programmen i sitt sammanhang

Idag finns en stor forskningsdokumentation som visar på att SEL-program ger positiva effekter. Framtida forskning kan förhoppningsvis gå ett steg vidare från frågan om vilka program som fungerar, till frågan om vilka kombinationer av insatser och strategier som fungerar bäst och under vilka omständigheter programmen fungerar bäst. Det finns redan idag forskningsrön som tyder på att fleråriga program fungerar bättre än korta insatser, att ett multipelt fokus för insatserna som elever, skolpersonal, familjerna är mer effektiva än att bara fokusera på barnet, att ett centralt fokus bör läggas på skolan ekologi och klimat, att framgång bygger på en kombination av olika insatser för att förändra elevers, lärares och föräldrars beteende, relationerna mellan skola och hem, och skola och grannskap (Greenberg m fl. 2001). Ytterligare forskning på detta område behövs.
Upp

Förankring/implementering

StegVis är ett arbetsredskap för att utveckla barns sociala kompetenser och förebygga aggressivt beteende. Ordet implementering betyder att förverkliga och genomföra, men också att det man gör får den verkan och den effekt man avser och önskar. Implementeringen är avgörande för hur framgångsrikt arbetet med StegVis blir. Det betyder att om vi vill att StegVis verkligen ska främja utvecklingen av sociala kompetenser och förebygga aggressivt beteende, behövs en genomtänkt och målmedveten implementering. Initiativet till att börja arbeta med StegVis kan komma från en enskild pedagog, ett arbetslag, eller från chefen. Ibland kan också föräldrar vara pådrivande. Var initiativet än kommer ifrån är det viktigt att tänka igenom några saker för att det hela ska bli bra. Här är några viktiga saker att tänka på:

Se arbetet med StegVis i ett större sammanhang

Det måste vara mer än bara materialet och mer än det som sker på en lektion/samling i veckan. Det är viktigt att tänka på hur detta arbete också hänger ihop med annan kunskapsutveckling och det som försiggår på olika arenor (klassrummet, korridoren, skolgården, matsalen, fritidshemmet, lekparken, hemma på gården, i hemmet, på fotbollsträningen osv.) På förskolan eller skolan är det därför en stor fördel om alla arbetar utifrån programmets principer, eller att åtminstone alla är väl förtrogna med dem.

Se StegVis som ett verktyg för att uppnå viktiga mål

Det är viktigt att ha tydliga och långsiktiga mål för socialt och emotionellt lärande. Dessa mål bör vara konkret uttryckta och man bör kunna avläsa om man uppnår målen. En social läroplan kan ange viktiga områden för social och emotionell utveckling och StegVis blir ett av de medel som används för att uppnå dessa mål. Den sociala läroplanen kan finnas både på övergripande kommunal och för den enskilda förskolan/skolan.

Se arbetet med StegVis som en långsiktigt utvecklingsarbete

För att uppnå de effekter som programmet kan ge, måste man arbeta kontinuerligt och regelbundet över längre tid. Det krävs målmedvetenhet, tålamod och en viss uthållighet. Belöningen kommer genom den positiva utveckling som läraren på sikt ser hos barnen/eleverna och hos sig själv.

Ledningen behöver vara stödjande och aktivt pådrivande i processen

Förutsättningarna för att lyckas med arbetet är mycket större, om ledningen ser det som något med hög prioritet. Det är viktigt att ledningen sätter sig in i programmets syfte och innehåll och håller sig underrättad om hur arbetet fortskrider. Ledningen kan ge personalen det mandat de behöver, genom att säga att detta är viktigt att arbeta med, något man ska satsa både tid och resurser på. Ledningen kan också aktivt skapa förutsättningar genom att avsätta nödvändiga resurser för inköp av material, utbildning och handledning.

Involvera föräldrarna i arbetet

Föräldrarna måste naturligtvis informeras i god tid innan arbetet sätts igång. Detta kan göras både genom föräldramöten och genom brev till varje enskild familj. Det är viktigt att förklara bakgrund och syfte med arbetet, men också berätta om hur arbetet kommer att läggas upp. Det är viktigt att fortlöpande berätta för föräldrar vad man arbetar med och hur det går. Det är bra för föräldrarna att veta vilka teman som barnen särskilt arbetar med för tillfället i programmet. De kan då uppmärksamma detta område hemma också och prata med sina barn om det.

Gör materialet till ditt eget och tillåt dig att göra fel

Alla som börjar med något nytt kan känna sig lite tafatta och osäkra i början. Så är också fallet med StegVis. Här får man god hjälp av programmets mycket tydliga struktur. Strukturen kan också uppfattas som styrande och låsande om man uppfattar att man måste följa programmet till punkt och pricka. Efter hand hittar man emellertid sitt eget sätt och sin egen rytm. Det är viktigt att följa ordningen i upplägget, men det är också viktigt att göra det i sin egen takt och på sitt personliga sätt.

Relationen är avgörande

Det går inte att komma någonstans i arbetet med programmet utan relation till barnen och gruppen. Ibland behövs en inkörningsperiod med gruppen först innan arbetet med StegVis kan sättas igång. Under denna inkörningsperiod byggs relationerna och tilliten upp mellan de vuxna och barnen men också barnen emellan.

Lägg in regelbunden utvärdering

Det är bra att regelbundet följa upp med utvärderingar. Detta kan till exempel ske genom att avsätta tid regelbundet i arbetslaget för gemensam reflektion. Man kan göra observationer av barngruppen i förväg och efter en tids arbete. Hur mycket ser man av konflikter och problembeteende, hur mycket ser man av prosocialt beteende (omtanke, hjälpsamhet, samarbete etc.)? I vilken grad behärskar barnen språkliga begrepp för social och emotionell kommunikation? Man kan också göra regelbundna avstämningar med barnen/eleverna och deras föräldrar. Man kan också be någon kollega sitta med vid en lektion och ge feedback på genomförandet utifrån några förberedda frågeställningar.

Introduktionsutbildning är viktig

Det är relativt lätt att sätta sig in i StegVis och det finns tydliga instruktioner om hur arbetet planeras och genomförs. Trots detta är det viktigt att få en introduktionsutbildning för att få nödvändig grundförståelse för programmets principer, innehåll och intentioner. De som ska arbeta direkt med materialet behöver en introduktion som innehåller såväl teoretisk bakgrund som praktisk övning. För andra som ännu inte bestämt sig för att arbeta med det, eller för dem som finns omkring dem som arbetar med det, kan det räcka med en mer informativ introduktion.

Stöttning av implementeringsprocessen

Implementeringen är inget som bara pågår under en kort inledningsperiod för att sedan avslutas. Implementeringen måste fortsätta kontinuerligt och byggas in i organisationen. Det handlar om att avsätta tid, resurser, men också om att göra en plan för utbildning, handledning och reflektion. Det är viktigt att utse några resurspersoner som bildar en grupp på en enhet eller i ett område, med särskilt ansvar för att stötta implementeringen och uppföljningen av arbetet med StegVis. Genom en tvådagars instruktörs/mentor-utbildning kan dessa personer fördjupa sin förståelse för StegVis-impementeringen och kunskaper för att kunna utbilda nya medarbetare. För sådan kurs kontakta oss - (se kontaktinformation).

Exempel på implementeringsprocess utarbetad av Preventions och utvecklingsenheten i Göteborg Stad:

Implementering

Upp