Stegen

Stegen – ett nytt läromedel för tidigt lärande i förskolan

Stegen är ett ord som kan uttalas med två olika betydelser. Stegen kan man klättra uppför för att nå högre. Stegen kan också syfta på de steg man behöver ta för att röra sig framåt. Barn i förskoleåldern är på väg både uppåt och framåt i sin utveckling. Det är en oerhört expansiv och händelserik period i barnens liv och de lär sig väldigt många nya saker på kort tid. I läroplanen för förskolan understryks betydelsen av att man målmedvetet och strukturerat tar vara på barnens naturliga lust och förmåga att lära.  I förskolan ska grunden för det livslånga lärandet formas.

Stegen är ett läromedel för förskolan som syftar till att stödja och stimulera barns lärande av viktiga färdigheter som gynnar deras framgång i skolan och i livet. Det är anpassat för barn i åldrarna 4-5 år. Genom att arbeta med Stegen kan man skapa bättre förutsättningar för tidigt lärande, förbereda barnen för skolan, det livslånga lärandet och hjälpa dem lyckas i samspelet med andra.

Stegen är en omfattande vidareutveckling av det tidigare läromedlet StegVis och innehåller en rad olika nya områden som exempelvis självregleringsfärdigheter, fördjupade möjligheter till samverkan med föräldrar, anpassningar till läroplanen och en stor mängd övningar att använda veckans alla dagar.

Stegen består av fem delområden:

1. Färdigheter för lärande

Här får barnen lära sig självreglerande färdigheter som att lyssna, att fokusera sin uppmärksamhet, att styra sig med hjälp av ”självprat”, att följa instruktioner och att hävda sina behov genom att fråga.

2. Empati

Här får barnenmöjlighet att utveckla sina emotionella och empatiska färdigheter, som att känna igen och förstå egna och andras känslor, kunna se saker utifrån andras perspektiv och kunna visa omsorg och bry sig om andra.

3. Känslohantering

Här lär sig barnen känsloreglerande färdigheter, som att förstå och känna igen sina starka känslor och kunna lugna ner dem för att bättre hantera emotionellt laddade situationer.

4. Kamratskapsfärdigheter och problemlösning

Här får barnen lära sig sociala färdigheter, som att använda strategier för problemlösning, hur man kan göra för att få och behålla kamrater och hur man agerar så att allas behov tillgodoses med respekt.

5. Börja skolan

Denna del är en återblick på de färdigheter och begrepp som barnen har fått lära sig under arbetet med Stegen. Målet är att barnen ska förstå att de har nytta av dessa färdigheter när de börjar skolan och förskoleklassen.

Inom varje delområde finns olika teman som man kan arbeta med veckovis med barngruppen. Sammanlagt innehåller Stegen 28 veckoteman.

Stegen innehåller följande:

Veckoplaneringshäfte med utförliga beskrivningar av dagliga övningar att göra tillsammans med barnen. Här ingår också utförliga förslag till kopplingar av Stegen till läroplanens olika teman, som matematik, litteratur, naturkuskap, drama etc.
Ett vägledningshäfte med information om hur Stegen används och hur färdigheter kan förstärkas utanför samlingarna, s.k. hjärnbyggarlekar, sångtexter, föräldralänkar och brev till hemmet.
30 fotokort i A3-format och flera väggplanscher. Kort med lyssnartips. Känslokort. Handdockorna Valpen och Snigeln. CD-skiva som innehåller 17 korta sånger. CD-skiva som innehåller hjärnbyggarlekarna och föräldralänkarna för utskrift.

Stegen bygger på Early Learning som har skapats av den ideella organisationen Committee for Children i USA (www.cfchildren.org) . Den svenska översättningen och kulturanpassningen har gjorts av psykologerna Björn Gíslason och Lars Löwenborg. En norsk och en dansk version har samtidigt framställts.

Stort tack för era insatser vid framställandet av Stegen: Committe for Children i Seattle USA, Specialpeadagogisk forlag Danmark, Nypon förlag, Bente Lindhard i Danmark, Prososial i Norge, Helsingborgs Stad, Landskrona Stad och Sundbybergs Stad.

Organisera för framgång!

Ordet implementering betyder att förverkliga och genomföra, men också att det man gör får den verkan och den effekt man avser och önskar. Implementeringen är avgörande för hur framgångsrikt arbetet med Stegen blir. Initiativet till att börja arbeta med Stegen kan komma från en enskild pedagog, ett arbetslag, eller från chefen. Ibland kan också föräldrar vara pådrivande. Var initiativet än kommer ifrån är det viktigt att tänka igenom några saker för att det hela ska bli bra. Här är några viktiga saker att tänka på:

Se arbetet med Stegen i ett större sammanhang

Se Stegen som ett verktyg för att uppnå viktiga mål

Det är viktigt att ha tydliga och långsiktiga mål för socialt och emotionellt lärande. Dessa mål bör vara konkret uttryckta och man bör kunna avläsa om man uppnår målen. En social läroplan kan ange viktiga områden för social och emotionell utveckling och Stegen blir ett av de medel som används för att uppnå dessa mål. Den sociala läroplanen kan finnas både på övergripande kommunal och för den enskilda förskolan/skolan.

Se arbetet med Stegen som en långsiktigt utvecklingsarbete

För att uppnå de effekter som programmet kan ge, måste man arbeta kontinuerligt och regelbundet över längre tid. Det krävs målmedvetenhet, tålamod och en viss uthållighet. Belöningen kommer genom den positiva utveckling som läraren på sikt ser hos barnen/eleverna och hos sig själv.

Ledningen behöver vara stödjande och aktivt pådrivande i processen

Förutsättningarna för att lyckas med arbetet är mycket större, om ledningen ger det hög prioritet. Det är viktigt att ledningen sätter sig in i syfte och innehåll och håller sig underrättad om hur arbetet fortskrider. Ledningen kan ge personalen det mandat de behöver, genom att säga att detta är viktigt att arbeta med, något man ska satsa både tid och resurser på. Ledningen kan också aktivt skapa förutsättningar genom att avsätta nödvändiga resurser för inköp av material, utbildning och handledning.

Involvera föräldrarna i arbetet

Föräldrarna måste naturligtvis informeras i god tid innan arbetet sätts igång. Detta kan göras både genom föräldramöten och genom brev till varje enskild familj. Det är viktigt att förklara bakgrund och syfte med arbetet, men också berätta om hur arbetet kommer att läggas upp. Det är viktigt att fortlöpande berätta för föräldrar vad man arbetar med och hur det går. De kan då uppmärksamma Stegens olika teman hemma också och prata med sina barn om det.

Relationen är avgörande

Det går inte att komma någonstans i arbetet med programmet utan relation till barnen och gruppen. För att kunna lära sig behöver barnen känna trygghet på förskolan och ha tillitfulla relationer till sina lärare. Ibland behövs en inkörningsperiod med gruppen först innan arbetet med Stegen kan sättas igång. Under denna inkörningsperiod byggs relationerna och tilliten upp mellan de vuxna och barnen men också barnen emellan.

Lägg in regelbunden utvärdering

Det är bra att regelbundet följa upp med utvärderingar. Detta kan till exempel ske genom att avsätta tid regelbundet i arbetslaget för gemensam reflektion. Man kan göra observationer av barngruppen i förväg och efter en tids arbete. Hur mycket ser man av konflikter och problembeteende, hur mycket ser man av prosocialt beteende (omtanke, hjälpsamhet, samarbete etc.)? I vilken grad behärskar barnen språkliga begrepp för social och emotionell kommunikation? Man kan också göra regelbundna avstämningar med barnen/eleverna och deras föräldrar.

Introduktionsutbildning är viktig

Det är relativt lätt att sätta sig in i Stegen och det finns tydliga instruktioner om hur arbetet planeras och genomförs. Trots detta är det viktigt att få en introduktionsutbildning för att få nödvändig grundförståelse för principer, innehåll och intentioner. De som ska arbeta direkt med Stegen behöver en introduktion som innehåller såväl teoretisk bakgrund som praktisk övning. För andra som ännu inte bestämt sig för att arbeta med det, eller för dem som finns omkring dem som arbetar med det, kan det räcka med en mer informativ introduktion.

Stöttning av implementeringsprocessen

Implementeringen är inget som bara pågår under en kort inledningsperiod för att sedan avslutas. Implementeringen måste fortsätta kontinuerligt och byggas in i organisationen. Det handlar om att avsätta tid, resurser, men också om att göra en plan för utbildning, handledning och reflektion. Det är viktigt att utse några resurspersoner som bildar en grupp på en enhet eller i ett område, med särskilt ansvar för att stötta implementeringen och uppföljningen av arbetet med Stegen. Genom en tvådagars instruktörs/mentor-utbildning kan dessa personer fördjupa sin förståelse för Stegen och kunskaper för att kunna utbilda nya medarbetare. För sådan kurs kontakta oss – (se kontaktinformation).

Här hittar du förslag till litteratur att läsa för barnen som kopplar till Stegens olika teman (veckans dag 5)

Folder om Stegen

SEL – Socialt och emotionellt lärande – hjälper det?

Inom skolan och förskolan har man av olika orsaker börjat introducera program för socialt och emotionellt lärande (SEL). En typ av orsaker till detta har att göra med beteendeproblem som finns bland barnen. Det kan handla om våld, aggressivitet, bristande uppmärksamhet, tillbakadragenhet, konflikter, mobbning, allmän stökighet etc. En annan typ av orsaker har att göra med att skolan vill kompensera för att barn i dag lever under andra förhållanden än bara för några decennier sedan. Familjens stabilitet är inte densamma idag som tidigare. Barn får på gott och ont anpassa sig till nya familjebildningar. Den ekonomiska pressen är större på många familjer och kräver långa arbetsdagar. Den uppmärksamhet som tidigare fanns i grannskapet och hos släktingar är inte lika närvarande idag. Barn möter färre vuxna utanför skolan. Barn exponeras i allt högre grad av olika media som stödjer negativt och skadligt beteende. Olika stödfaktorer i samhället har decimerats. En tredje typ av orsaker är den ökande kunskapen om betydelsen av social och emotionell kompetens. Den har betydelse för övriga studieresultat, fysisk och psykisk hälsa, avgörande för framgång i livet, efterfrågad av arbetsgivare, partnerval, familjebildning och uppfostran av egna barn. En fjärde orsak är att det idag finns kunskaper om hur detta lärande kan ske och ett utbud av väl konstruerade program för detta ändamål.

Forskning om SEL – program i stort

En stor mängd forskning har gjorts angående dessa program och två viktiga frågor som ställs är: Hjälper de? och Under vilka förutsättningar hjälper de? Forskning tyder på att program av god kvalitet genomförda på ett professionellt sätt ger klara förbättringar på en rad områden. Zins, Weissberg och O’Brian vid CASEL sammanfattar resultaten efter en genomgång av forskningen inom området. Här följer några av resultaten:

Attityder
Beträffande elevers attityder, har man funnit förbättrade etiska attityder och värderingar, starkare erkännande av demokratiska värderingar, bättre känsla av samhörighet, positivare attityder för skolan och lärandet, högre skolmotivation och studiemålsättningar, större tillit och respekt för lärare, bättre hanterande av stressituationer i skolan samt ökad förståelse för konsekvenser av beteende.

Beteende
Beteendemässiga resultat är ett mer prosocialt beteende, mindre frånvaro och avstängningar, bibehållen eller förbättrad uppmärksamhet, större beredskap att finna egna inlärningssätt, minskad aggression, störande beteende och våld, mindre fientligt argumenterande; lägre grad av uppförandeproblem; bättre konfliktlösningsfärdigheter, bättre deltagande i klassrumsarbetet och större engagemang, större ansträngningar att prestera, bättre gjorda hemläxor, samt bättre beteende vid övergångar mellan olika aktiviteter. Man har också hos äldre elever funnit minskat användande av droger, tobak och alkohol, samt mindre kriminellt beteende. Forskningen visar också på ett större deltagande i positiva aktiviteter (sport etc.).

Prestationer
Då det gäller studieprestationer, visar forskningen på förbättrade färdigheter i matematik, språk, estetiska ämnen och samhällsorienterade ämnen, förbättrade prestationer över tid, bättre poäng på prov, högre fonetisk medvetenhet, förbättrade färdigheter i studieteknik, bättre problemlösning och planering samt ett förbättrat icke-verbalt resonerande.

Forskning om Second Step

Second Step-programmet har utvärderats i tre amerikanska undersökningar: Grossman, D. C. med flera, University of Washington 1997, gjorde en observationsstudie av beteende i tolv skolor, och jämförde klasser som arbetade med Second Step med kontrollklasser före, två veckor efter programmet och efter sex månader. Resultaten tyder på att fysisk aggression minskar från hösten till våren bland elever i Second Step-klasser. Bland elever i kontrollgruppen som inte hade programmet ökade den fysiska aggressionen under samma period. Sex månader senare hade eleverna i Second Step-klasserna fortsatt lägre grad av aggression. Fientliga och aggressiva kommentarer minskade också över året i Second Step-klasserna, medan de ökade i kontrollklasserna. Vänskapligt beteende ökade från hösten till våren i Second Step-klasserna, men förändrades inte i kontrollklasserna. Sex månader senare behöll eleverna i Second Step-klasserna deras högre grad av positiv interaktion. (”Effectiveness of a Violence Prevention Curriculum Among Children in Elementary School: A Randomized Controlled Trial.” Journal of the American Medical Association, 277, 1605–1611.)

McMahon, S. D., m.fl. (2000) gjorde en utvärdering av programmet Second Step som genomfördes med 109 förskolebarn från låginkomstfamiljer i storstadsområden. Barnen visade ökad begreppskunskap i sociala färdigheter och en observerad minskning av fysisk aggression, verbal aggression och störande beteende. (”Violence Prevention: Program Effects on Urban Preschool and Kindergarten Children.” Applied and Preventive Psychology, 9, 271–281.)

Frey, K. S., Nolen, S. B., Van Schoiack-Edstrom, L., och Hirschstein, M. (2001) studerade fler än tusen andra- till femteklasselever. Eleverna visade på förbättrad social kompetens i programskolorna jämfört med kontrollskolorna. Second Step-deltagarna krävde mindre vuxeningripanden, uttryckte mindre fientlighet och valde i högre utsträckning rättvisa målsättningar för sig själva och andra. (”Second Step: Effects on Social Goals and Behavior.” Paper presented at the annual meeting of the Society for Prevention Research, Washington, DC.)

I Norge har en undersökning av den norska Second Step-versionen ”Steg for steg” gjorts av Bente Granberg 1999. Denna studie visade på en minskning av fysisk och verbal aggression och ökad positiv samvaro. De positiva relationerna mellan barnen ökade och de blev bättre på problemlösning. Lärarna blev bättre rollmodeller och fick mer tid till vägledning och använde mindre tid till konfliktlösning. (”Læring av sosial kompetance og sociale færdigheter gjennem undervisningsprogrammet Steg for Steg.” Universitetet i Oslo, Det utdanningsvitenskapelige fakultet, Pedagogisk forskningsinstitut.)

I Tyskland har den tyska Second Step-versionen ”Faustlos” utvärderats av Schick, A. & Cierpka, M. (2003). 21 skolor ingick i studien som visade på signifikant minskning av ångestfyllt, depressivt och socialt tillbakadraget beteende bland eleverna. I kontrast ökade det ångestfyllda och depressiva beteendet i kontrollgrupperna. (”Faustlos: Evaluation eines Curriculums zur Förderung sozial-emotionaler Kompetenzen und zur Gewaltprävention in der Grundschule. Kindheit und Entwicklung”, 12(2), Kindheit und Entwicklung Journal 100-110.)

SEL i sitt sammanhang

Idag finns en stor forskningsdokumentation som visar på att SEL-program ger positiva effekter. Framtida forskning kan förhoppningsvis gå ett steg vidare från frågan om vilka program som fungerar, till frågan om vilka kombinationer av insatser och strategier som fungerar bäst och under vilka omständigheter de fungerar bäst. Det finns redan idag forskningsrön som tyder på att fleråriga interventioner fungerar bättre än korta insatser, att ett multipelt fokus för insatserna som elever, skolpersonal, familjerna är mer effektiva än att bara fokusera på barnet, att ett centralt fokus bör läggas på skolan ekologi och klimat, att framgång bygger på en kombination av olika insatser för att förändra elevers, lärares och föräldrars beteende, relationerna mellan skola och hem, och skola och grannskap (Greenberg m fl. 2001). Ytterligare forskning på detta område behövs.

Upp